Hoppa till huvudinnehållet / Skip to main content

Mer motion och motorik i skolan för hälsa och lärande

Sammanfattning

Mitt förslag är att Borås stad beslutar att införa daglig motion och motorikträning i grundskolan enligt Bunkeflomodellen i syfte att öka fysisk, psykisk och social hälsa samt förbättra resultaten i ämnena i svenska, matte, engelska och idrott. Få insatser är så kostnadseffektiva, har så tydliga och positiva effekter eller så få biverkningar som motion och motorikträning.

Beskrivning

Välfärden i dagens samhälle börjar få tydliga biverkningar. Ohälsan breder ut sig på ett i det närmaste epidemiskt sätt med en kraftig ökning av både fysisk, psykisk och social ohälsa som kostar samhället mångmiljardbelopp. Det går inte att sätta en motsvarande prislapp på det oerhörda lidande som drabbar individen och dess anhöriga. Läget är allvarligt redan, men sanningen är att om detta fortsätter kommer vi inom kort ha ett katastrofläge. Situationen kräver omgående vetenskapligt belagda motinsatser.

Vi vet att vi styrs av samma biologiska lagar som för tusentals år sedan och vår biologi har aldrig varit och kommer aldrig att bli förhandlingsbar, ändå bygger vi ett samhälle i strid med vår natur. Vi kallar trapphuset för nödutgång, varannan bilresa är kortare än 5 km och vi sitter obrutet mer än åtta timmar framför våra datorer de flesta av veckans dagar. Till och med barnens spontana aktivitet utomhus har försvunnit, deras tid är organiserad, de skjutsas med bil, datorer och tv upptar allt mer av deras tid. Den stillasittande livsstilen har krupit så långt ner i åldrarna att våra minsta små hellre leker med datorn eller sitter framför TVn än kryper omkring och upptäcker sin värld.

Fysisk inaktivitet är idag vår största livsstilsrelaterade riskfaktor för de s.k. välfärdssjuk-domarna. I Sverige har endast 25 % av befolkningen en motionsnivå i paritet med vad hälsan kräver. Vi vet samtidigt att endast en relativt måttlig ökning av den fysiska aktivitetsnivån skulle påtagligt minska risk för hjärt-kärlsjukdom, depression, fetma, diabetes, fraktur, tjocktarmscancer, sömnsvårigheter och utmattning, för att nämna några. Redan idag dör människor flera decennier före sin tid till följd av en ohälsosam livsstil.

Vi behöver en livsstil som ger förutsättningar för hälsa i ett livslångt perspektiv. Kunskapen om hur vi borde leva är utbredd, men många har inte vanorna och färdigheterna för att leva ett sunt aktivt liv eftersom det är sådant som grundläggs tidigt i livet. Allt fler barn växer upp till fysiskt inaktiva vuxna eftersom vanor och förutsättningar för ett fysiskt aktivt liv inte överförs från föräldrar/de vuxna förebilderna i familjen. Särskilt sårbara blir barnen i samband med att de börjar skolan där den stillasittande tiden ökar markant och där ämnet Idrott och Hälsa i dagsläget är kraftigt marginaliserat både avseende tid och innehåll. Viss åldersrelaterad tillväxt som t.ex. bentäthet går inte ens att tillgodogöra sig efter skoltiden. Den växande gruppen av inaktiva barn har ett mycket sämre utgångsläge i livet.

Utvecklingen går allt snabbare, kunskap blir allt mer en färskvara och detta innebär att värden så som fysisk, psykisk och social hälsa blir allt viktigare. För att möta framtidens krav behöver barnen under den viktiga skoltiden få kunskap, attityder, vanor och färdigheter som samhällsutvecklingen kräver. Skolan måste börja betraktas som vårt viktigaste och mest strategiska utvecklingsinstrument för att stödja och uppmuntra livslång hälsa.
Vi kan inte acceptera att vi avstår från att hjälpa de barn som inte får tillräckligt med stöd från hemmet med hänvisning till ”elevens/föräldrarnas personliga ansvar”, ”tidsbrist”, eller ”kommunens vacklande ekonomi” i en så viktig sak som denna. Kommunen gör stora satsningar för att hjälpa elever som är i behov av extra stöd för att förbättra sina skolresultat. Det kan handla om egen dator, specialprogram, extralärare – vilket är strålande bra. Stora pengar läggs också på att redan aktiva barn får mer kvalitet i sin sport. Skulle medel istället läggas på fysisk aktivitet och motorikträning i skolan får ALLA barn bättre tillgång till livslång livskvalitet. Om man inte tittar på möjligheten att utöka skolschemat med daglig fysisk aktivitet och motorikträning avstår man från metoder som är vetenskapligt utvärderade, effektiva och ytterst lönsamma och dömer en växande andel medborgare till livslång ohälsa och för tidig död.

Bunkeflomodellen
Hösten 1999 startade Bunkefloprojektet som ett nio år långt samverkansprojekt mellan skola, idrottsförening och forskning (Universitetssjukhuset MAS och Malmö Högskola). Projektet har fått högsta ackreditering politiskt, idrottsligt och forskningsmässigt. Ur projektet skapades Bunkeflomodellen som har synts i medier över hela landet. I Stockholm, Göteborg, Kalmar och Luleå undersöker olika forskarteam just nu fler aspekter av ökad fysisk aktivitet i svenska skolor.

I Bunkefloprojektet följde en forskargrupp 150 barn med daglig idrott på schemat under nio år och jämförde det med en kontrollgrupp med de sedvanliga en till två timmarnas skolgymnastik i veckan. Aktiviteterna var av varierande slag, från ”vanliga” idrottslektioner och motorikträning till promenader och spontan lek. Man lade stor vikt vid att eleverna kände sig motiverade och fick uppleva rörelseglädje. Syftet var att aktiviteterna skulle ge starkare benstomme, förbättrad motorik och lägga grunden till goda vanor och en hälsosam livsstil, men även att öka elevernas självförtroende, koncentrationsförmåga och sociala kompetens.
Resultaten visade tydligt att barnen inte bara förbättrade sina motoriska färdigheter utan också sina skolresultat i matematik, svenska och engelska. Idrott och fysisk träning varje dag i skolan ledde till både bättre motoriska färdigheter och koncentration, men också att fler blev behöriga till gymnasieskolan.

När Bunkefloprojektet bedrevs i Malmö ökade andelen behöriga till gymnasiet med hela 8 %, för pojkar var andelen 13 %. Andelen niondeklassare som deltog och fick betyg i ämnet Idrott och Hälsa var 100 %. Övriga positiva effekter var ökad syreupptagningsförmåga, lägre blodtryck, normaliserade blodfetter, ökad bentäthet och normalvikt. Resultaten visade även på ökad trivsel och färre konflikter. Till och med mobbingen minskade.

Till den som fortfarande tvekar, kanske över kostnaden… Det står utom alla tvivel att detta är ett kostnadseffektivt sätt att förebygga fysisk, psykisk och social ohälsa i vår framtida befolkning. En hälsoekonomisk analys gjord av oberoende forskare för Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö beräknar att en satsning på daglig fysisk aktivitet under nioårig grundskola kosta 4600 sek per elev. Vinsten, under tio år efter avslutad grundskola, beräknas till 38 000 sek per elev. Eleverna beräknas under sina första tio år efter grundskolan kunna bidra mer till samhällsekonomin vilket skulle kunna ge en vinst på 59 miljoner. Dessutom skulle kostnaderna för sjukdom, så som fetma och diabetes, minska med 56 miljoner. Att satsa på daglig idrott och motorikträning beräknas till i sammanhanget blygsamma 16 miljoner kronor.

Min slutsats är således att vi INTE råd att INTE införa mer motion och motorik på skolschemat.

Hedvig Kjellin, mamma och sjukgymnast

Länk(ar) till relaterad information

Kommentarer

Ulrika Gunnarsson 2013-12-11
Människokroppen är gjord för rörelse; liv är rörelse så det är så självklart att vi ska röra oss i hela livet. Två timmar per vecka är undermåligt för det svenska skolväsendet, en nochalans mot våra barn. Alla vuxna måste ta ansvar, inte bara föräldrar och anhöriga. Det är också ett samhälleligt ansvar.
Ingrid Gydmer 2013-12-12
Ingrid Gydmer
martin svensson 2013-12-12
Martin Svensson UIAGM Bergsguide
Frida Stenlund 2013-12-14
Frida Stenlund o Fredrik Hall
Veronica Karlsson 2013-12-20
Veronica Karlsson
Bo Melvås 2013-12-20
100% stöd från Melvåsen!
Giuditta Sunnemark 2013-12-26
Bra förslag! Heja heja!
Martina Söderlund 2014-01-01
Viktigt / martina
Alexandra Pérez Magnusson 2014-01-16
Klokt jobbat, fina vän!
Maria Andersson 2014-01-16
Självklart står jag bakom det här förslaget! Barn och ungdomars livsstil har förändrats och blivit betydligt mycket sämre de senaste åren. Det är ett konstruktivt förslag som är värt att pröva under en längre tid för att sedan utvärderas!