Borås Stad behöver ställa om sitt skogsbruk
Naturskyddsföreningen i Borås, Klimatomställning Borås, Fristads Naturskyddsförening och Kinnarumma Naturskyddsförening anser att stadens skogar måste brukas med utgångspunkt från samtliga av de tre dimensionerna som ingår i hållbar utveckling, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, och inte som idag med stark övervikt på ekonomi. Först när vi uppnår en ekologisk hållbarhet kan vi uppnå en social hållbarhet, som i sin tur kan stödja en ekonomisk hållbarhet.
Stadens skogar måste brukas på ett sådant sätt att vi uppnår en ekologisk hållbarhet. En sådan hållbarhet innebär att skogarna får fortsätta binda koldioxid samtidigt som biologisk mångfald främjas där såväl hotade arter som arter med gynnsam bevarandestatus ges det livsutrymme och miljöer dessa kräver. Dagens trakthyggesbruk, också kallat kalhyggesbruk, kan fasas ut till förmån för hyggesfria metoder där kalhyggen inte uppstår.
Att som idag primärt bedriva skogsbruket från ett ekonomiskt perspektiv kan ses som en exkludering av det möjliga mångbruk av skogen som mer direkt skulle gagna befolkningen. Att ställa om skogsbruket där staden istället bejakar fler aspekter av skogsbruk kan bidra till fler och bättre möjligheter som bär- och svampplockning. friluftsliv, idrottsutövande etc.
Lönsamheten i skogsbruket har under en längre tid varit på nedgång, detta är en aspekt som bör bidra till funderingar hos stadens politiker. Finns det andra sätt att nå ekonomisk hållbarhet än att fortsätta med ett trakthyggesbruk? Det finns beräkningar som visar att det i ett långsiktigt perspektiv är mer ekonomiskt lönsamt att plockhugga grövre träd än att kalhugga. Ett hyggesfritt skogsbruk kan bidra till en ökad andel timmer vilket ger högre intäkter än vad samma andel massaved skulle ge. Dessutom tillkommer inga extra kostnader för markberedning och plantering. Göteborgs Stad bedriver enbart hyggesfritt skogsbruk och de har högre avkastning på sin skog än kommuner som bedriver trakthyggesbruk.
Borås Stad kan genom ett förändrat skogsbruk kan bli ett föredöme
och, än viktigare, uppnå hållbara skogar yrkar vi att Kommunstyrelsen ger i uppdrag till tekniska förvaltningen att påbörja nämnda omställning. En omställning till ett skogsbruk som bevarar en kontinuitet av träd och där naturlig föryngring får verka, till glädje för växter, svampar, djur, människor och klimat.
Text med källor i bifogad pdf.
Borås stad, eller alla Borås kommuninvånare, äger cirka 7000 hektar skog där skogsbruk bedrivs (ej inräknat naturvårdsskötsel). Borås stad är den näst största kommunala skogsägaren i Sverige, vilket innebär ett ansvar för hur skogen hanteras. Varje år avverkas en volym på drygt 40 000 skogskubikmeter från Borås stads skogar, vilket motsvarar cirka 1 000 fyllda långtradare. 1 000 långtradare med virke. Varje år. Dagens skogsbruk utförs huvudsakligen genom att i stort sett alla träd tas bort på en avverkningsyta. Därefter följer plantering av odlade gran- och/eller tallplantor, gallring av sly och ungträd, och sedan kalavverkning igen efter en period om cirka 60 till 100 år.
Det finns goda exempel på hur Borås Stad brukar sina skogar men vi tror det kan bli mycket bättre genom att ställa om sitt skogsbruk.
Stadens skogar måste brukas med utgångspunkt från samtliga av de tre dimensionerna som ingår i hållbar utveckling, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, och inte som idag med stark övervikt på ekonomi. Först när vi uppnår en ekologisk hållbarhet kan vi uppnå en social hållbarhet, som i sin tur kan stödja en ekonomisk hållbarhet.
• Ekologisk hållbarhet
Stadens skogar måste brukas på ett sådant sätt att vi uppnår en ekologisk hållbarhet. En sådan hållbarhet innebär att skogarna får fortsätta binda koldioxid samtidigt som biologisk mångfald främjas där såväl hotade arter som arter med gynnsam bevarandestatus ges det livsutrymme och miljöer dessa kräver. Dagens trakthyggesbruk, också kallat kalhyggesbruk, kan fasas ut till förmån för hyggesfria metoder där kalhyggen inte uppstår. I sådana skogar uppnås en kontinuitet i bemärkelsen att det alltid finns träd i olika åldrar.
Kontinuitetsskogar kan fortlöpande binda koldioxid genom både tillväxt av trädbiomassa men också genom samverkan med svampar, det som heter mykorrhiza. Även i gamla naturskogar fortgår kolinbindningen i marken tack vare denna samverkan. Detta tvärtemot trakthyggesbruket som till stor del slår ut detta samarbete mellan träd och svampar. Vi kan också se i forskningen att själva trakthyggesbruket ger upphov till utsläpp av koldioxid som det sedan kan ta 20 år för den växande skogen att binda in. Om avverkningen sker på dikad torvmark kan det ta upp till 40 år. Om kol ska lagras långsiktigt i skogsmarken behöver skogen och dess kollager bevaras i hundratals upp till tusentals år. Detta i en tid då vi har mindre än 10 år på oss att halvera våra utsläpp av växthusgaser enligt FN:s klimatpanel, IPCC.
Antalet hotade arter som är kopplade till skogliga miljöer ökar sett till ett nationellt perspektiv. Detta kan vi läsa i SLU:s Rödlista 2020. Här utmålas bland annat dagens trakthyggesbruk som en bidragande orsak till fler hotade arter. I kontinuitetsskogar tillåts en viss andel av träden uppnå en ålder avsevärt överstigande den dominerande avverkningsåldern på cirka 70-80 år. Äldre träd är viktiga för många hotade arter av svampar, insekter och fåglar. I dessa skogar främjas också skapandet av död ved, vilket gynnar den biologiska mångfalden.
Hyggesfritt skogsbruk ska gälla i hela Borås Stad, inte bara i tätortsnära skogar. Det är dock viktigt att skogsbruk inte bedrivs alls i skogar med höga naturvärden vilket inkluderar registrerade och oregistrerade nyckelbiotoper, värdekärnor och naturvärdesobjekt. Dessa skogar behöver sparas i sin helhet för att kunna bevara den biologiska mångfalden långsiktigt och för att nå nationella och internationella miljömål. Samtliga kontinuitetsskogar och värdetrakter i Borås Stad behöver noggrant kartläggas och om höga naturvärden påträffas undantas dessa från skogsbruk.
• Social hållbarhet
Flera forskningsstudier har visat på en förbättrad hälsa vid regelbunden vistelse i naturmiljöer, till exempel skog. Studier har också visat på att ju mer ”vild” eller naturskogsnära denna skog är, desto bättre. Naturskog, det vill säga sådana skogar som så länge varit opåverkade av människan och ofta har höga naturvärden, är inget som per automatik nås genom ett kalhyggesfritt skogsbruk. Men genom att bibehålla en skoglig kontinuitet då trakthyggesbruket fasas ut kan stadens skogar närma sig naturliga skogar i viss mån.
Att som idag primärt bedriva skogsbruket från ett ekonomiskt perspektiv kan ses som en exkludering av det möjliga mångbruk av skogen som mer direkt skulle gagna befolkningen. Att ställa om skogsbruket där staden istället bejakar fler aspekter av skogsbruk kan bidra till fler och bättre möjligheter som bär- och svampplockning, friluftsliv, idrottsutövande etc. Särskilt friluftsliv är intressant då vi sett ett stort uppsving i dessa pandemitider. Att som en betydande skogsägare beakta detta, för många, nyvunna intresse är en möjlighet att för staden bli en föregångare för naturturism både för boråsare som personer från andra städer.
• Ekonomisk hållbarhet
Lönsamheten i skogsbruket har under en längre tid varit på nedgång, detta är en aspekt som bör bidra till funderingar hos stadens politiker. Finns det andra sätt att nå ekonomisk hållbarhet än att fortsätta med ett trakthyggesbruk?
Det finns beräkningar som visar att det i ett långsiktigt perspektiv är mer ekonomiskt lönsamt att plockhugga grövre träd än att kalhugga. Ett hyggesfritt skogsbruk kan bidra till en ökad andel timmer vilket ger högre intäkter än vad samma andel massaved skulle ge. Dessutom tillkommer inga extra kostnader för markberedning och plantering. Göteborgs Stad bedriver enbart hyggesfritt skogsbruk och de har högre avkastning på sin skog än kommuner som bedriver trakthyggesbruk.
Men primärt bör stadens politiker ställa sig frågan varför staden äger skog och vad vi ska ha den till? Den uppradning av de tre hållbarhetsaspekterna ovan har inte skett slumpvis utan utgår istället från tolkningen av hållbar utveckling, att ekonomisk hållbarhet endast är möjlig om social hållbarhet nås, som i sin tur endast är möjlig om vi når ekologisk hållbarhet. Att skoglig hållbar utveckling fungerar på detta sätt bör vara en självklarhet för oss alla utifrån att skogen är ett naturligt ekosystem som människan ej konstruerat. Med detta i beaktande bör ett rimligt svar på frågan, vad vi ska ha skogen till, landa i ett primärt fokus på ekologisk och social hållbarhet. Här vill vi särskilt lyfta en studie från Lunds universitet som visat på att ”ett annat skogsbruk än dagens skulle bidra till större välfärd och välmående för samhället i stort, jämfört med dagens metoder som främst gynnar skogsindustrin”.
Utifrån denna redogörelse av hur Borås Stad genom ett förändrat skogsbruk kan bli ett föredöme och, än viktigare, uppnå hållbara skogar yrkar vi att Kommunstyrelsen ger i uppdrag till tekniska förvaltningen att påbörja nämnda omställning. En omställning till ett skogsbruk som bevarar en kontinuitet av träd och där naturlig föryngring får verka, till glädje för växter, svampar, djur, människor och klimat.
Att en omställning av skogsbruket som vi förespråkar är möjligt kan vi finna bevis för genom att rikta blicken mot ett flertal andra kommuner som ställt om sitt skogsbruk. Till exempel kan Göteborg åter igen nämnas som tydligt framhåller sin skogspolicy ”med fokus på skogens natur- och sociala värden genom ansvarsfull skogsskötsel utan kalhyggen” och där visionen är ”Göteborg Stads skogar är en viktig resurs för alla göteborgare”. När blir Borås stads skogar till för alla boråsare?
Naturskyddsföreningen i Borås
Klimatomställning Borås
Fristads Naturskyddsförening
Kinnarumma Naturskyddsförening